Kontorslandskap

Kontorslandskap - fördelar och nackdelar

7
1383

Nedan hittar du definitionen om kontorslandskap. Men läs också om aktivitetsbaserad arbetsplats, flexkontor och kombi-kontor samt om cellkontor och delade kontorsrum.

Kontorslandskap

Redan under slutet av 1800-talet började man placera tjänstemän i öppna kontorslandskap. Men genombrottet för kontorslösningen kom under 1900-talet då lysröret uppfanns. Innan dess gjorde distansen till fönster och därmed dagsljus det svårt att få en tillräcklig god belysning i mitten av kontorslokalerna. De tidiga stora öppna kontorslandskap, även kallad var ofta konstruerade så att högre chefer, i sann Tayloristisk anda, kunde övervaka, följa och kontrollera medarbetarnas arbete.

Kontorslandskap kan antingen vara öppna eller möblerade med skärmväggar så att skärmväggarna skapar små individuella arbetsrum i landskapet. Det förra kallas öppna kontorslandskap medan de senare för kontorsbåslandskap, eller på engelska cubicles.

Öppna kontorslandskap

Öppna kontorslandskap varierar mycket från varandra i sin utformning och flera alternativa definitioner har föreslagits för var i skillnaderna ligger. Definitionerna utgår antingen från antalet personer som delar rum, antalet kvadratmeter per person eller antalet personer inom en viss radie. Nedan går jag genom de olika sätten att definiera öppna kontorslandskap.

Antalet personer per rum

Öppna kontorslandskap kan vara olika stora, alltifrån kontor som rymmer fyra upp till fler än hundra personer. Idag används  en differentiering mellan små, mellanstora och stora öppna kontorslandskap där små kontorslandskap kallas de kontor som rymmer fyra till nio personer, mellanstora kontorslandskap tio till tjugofyra personer och stora kontorslandskap där fler än tjugofem personer ryms (Bodin Danielsson & Bodin, 2008). Dock kan man i litteraturen se även andra sätt att differentiera utifrån antal personer som delar rum. Exempelvis används även definitionen små kontorslandskap för 3-5 personer och stora kontorslandskap för mer än 6 personer (Pejtersen et al., 2011).

Tidigare när öppna kontorslandskap konstruerades var det ovanligt med samtalsrum eller telefonrum. Numera är det ovanligt att inte ha dessa typer av rum som syftar till att avlasta arbetet i öppna kontorslandskapet när medarbetarna behöver dem. Genom både en riklig tillgång och lättillgänglig närhet till dessa avlastningsrum underlättas inte endast arbetet för den person som behöver ha avskildhet för att genomföra sin uppgift, men också sjunker andelen onödig stimuli på kontoret som lätt kan distrahera andra.

Öppna kontorslandskaps som en funktion av täthet

Antalet kvadratmeter per person används som ett mått att beskriva kontorets täthet. I dessa beräkningar används ibland kontorets totala yta medan i andra fall avlägsnas gemensamma areor som exempelvis toaletter, matsal, mötesrum m.m. I Sverige har våra tjänstemän oftast större area att röra sig på än exempelvis tjänstemän i Storbritannien. Medan vi här kan ha upptill 18 kvm/person är motsvarande siffra i Storbritannien 11 kvm/person.

Ett annat sätt att betrakta tätheten är att räkna antalet personer som sitter inom en radie av en vissa antal meter (oftast 5m, 10m eller 15m) från varje arbetssituation. Det här sättet att räkna förekommer i forskning men är mer sällsynt i mer praktiska sammanhang.

I öppna kontorslandskap är ofta tekniska funktioner, såsom skrivare, placerade i gemensamma utrymmen.

Cubicles

Cubicles är kontorslandskap där skärmväggar  delar in landskapet i individuella avskilda arbetsstationer. Fördelarna med dessa typer av kontorslandskap är den goda tillgången till både visuell och auditiv avskildhet. Cubicles är vanligt förekommande i USA där man anser avskildhet vara en central aspekt. I Sverige och i Europa vill man med kontorslandskapen skapa en bättre kommunikationsflöde och ser i de sammanhangen de höga skärmarna som ett hinder för detta. Faktum är att när Cubicles konstrueras försöker man öka avskildheten än mer genom att spela upp monotona ljud ovanför skärmarna som ett sätt att minska möjligheten för samtalsljud att sprida sig från det ena båset till det andra. Dock visar viss forskning på att denna typ av ljudmaskning som det kallas kan leda till ökad trötthet hos personer som jobbar i dessa kontorsmiljöer.

DELA
Föregående artikelIndividuella kontorsrum och delade kontorsrum
Nästa artikelKontorslandskapets fördelar och nackdelar
Aram Seddigh är föreläsare & VD för WeOffice som är ett change management konsultbolag som stödjer organisationer som planerar eller genomför lokalförändringar och förändringar i arbetssätt. Aram är doktor i psykologi (arbets- och organisationspsykologi med inriktning mot kontor och arbetssätt), ekonom samt leg. psykolog. Aram är anknuten till Stressforskningsinstitutet och Handelshögskolan i Stockholm. Han har genom sin forskning besvarat frågeställningar kring hur kontorsmiljön och arbetssätt påverkar medarbetare.

7 KOMMENTARER

LÄMNA ETT SVAR